Rödgröna saknar trovärdig lösning för flyktingbostäder

Oavsett hur mycket företrädare som Ulf Kamne (MP) och Jahja Zeqiraj (S) säger att Göteborgs stad ska kunna ta emot de flyktingar som anvisats staden så saknar de rödgröna lösningar på hur det ska ske, skriver Hampus Magnusson (M).

I två debattartiklar från rödgröna företrädare beskrivs moderaternas flyktingpolitik som dels osmaklig, dels cynisk. Detta eftersom jag i en tidigare artikel konstaterat det som många andra redan har konstaterat; arbetet med de temporära flyktingbostäderna i Göteborg har kört fast och staden står nu utan fungerande lösningar för att ta emot fler nyanlända.

I den bästa av världar, med en väl fungerande bostadspolitik i såväl landet som i Göteborg hade staden givetvis kunnat erbjuda bostäder för de 2 200 personer som fått uppehållstillstånd och som enligt bosättningslagen anvisats till Göteborg.

Men oavsett hur mycket företrädare som Ulf Kamne (MP) och Jahja Zeqiraj (S) säger att Göteborgs stad ska kunna ta emot de flyktingar som anvisats staden så saknar de rödgröna lösningar på hur det ska ske.

I stället skickar de dubbla signaler kring de temporära boendena – i ena stunden godkänner de att förvaltningen avbryter arbetet. I nästa vill de återigen påbörja sökandet efter platser att bygga temporära boenden på.

Havererad bostadspolitik

Den rödgröna bostadspolitiken har havererat och Göteborg står i dag med en bostadsbrist på mellan 7 000 och 20 000 bostäder. Av de 2 200 personer som nu ska komma till Göteborg har bara en fjärdedel fått en permanent bostad, i stället hänvisas de till trailerparks eller i vissa fall till och med till sovsalar. Samtidigt stänger Migrationsverket ner de anläggningsboenden där dessa människor sedan tidigare bor och försökt rota sig.

Arbetet med de temporära bostäderna har gått i stå. Även om de rödgröna är övertygade om att dessa kommer att stå klara i år pekar alla andra bedömningar på att de första bostäderna kommer att stå klara tidigast första kvartalet 2018 och då inte i sådan omfattning som först utlovades. Från början skulle 1 000 bostäder stå klara sommaren 2016 – nu handlar det om 57 lägenheter i Askimsviken. Samtidigt är byggloven överklagade och kostnaderna har rusat.

Stoppade bygglov

Kamne, Zeqiraj med flera skriver att det inte alls är oklart att man kan bygga temporära bostäder och nämner att flera kommuner också bygger sådana. De glömmer dock att nämna att många av byggloven är överklagade och stoppade. Det närmaste exemplet är här i Göteborg där ett temporärt bygglov av studentbostäder stoppats på Herkulesgatan, men också i bland annat Bollebygd har ett temporärt bygglov för ett HVB-hem stoppats.

Med det som bakgrund är det enda hållbara att lägga ner arbetet med temporära boenden, fokusera krafterna på att hitta hållbara boendelösningar samt skriva till regeringen om ett stopp i mottagandet för Göteborgs stad tills vi kan ta emot nyanlända under värdiga förutsättningar.

Hampus Magnusson (M)

Oppositionsråd

 

Kommunal gräddfil en riktigt dålig idé

Att ge det kommunala bostadsbolaget en gräddfil till att planera och bygga nya bostäder kommer att få privata byggherrar och fastighetsbolag att prioritera ned investeringar i Göteborg. Konsekvenserna kan bli allvarliga och risken att byggtakten bromsas i stället för att öka är uppenbar, skriver jag tillsammans med Allianskollegor i GP.

Det rödgröna styret i Göteborg beslutade i förra veckan att ge det kommunala bostadsbolaget företräde till att planera och bygga nya bostäder. Förslaget är inte tillräckligt utrett och riskerar att skapa ytterligare problem för bostadsbyggandet i Göteborg.

Förvaltnings AB Framtidens nya avtal med byggnadsnämnden, fastighetsnämnden och trafiknämnden beskrivs som ”gemensamt utvecklad metodik och former för effektiv samordning av planering och genomförande”. I gengäld bidrar AB Framtiden med 500 hyreslägenheter till i första hand nya göteborgare som staten anvisar hit.

Skapar frågetecken

Det är nödvändigt att Göteborgs stad hittar nya former för samverkan för att förbättra byggtakten. De rödgröna partier som styrt staden i över två decennier har försatt Göteborg i en stor bostadskris som måste lösas. Det är positivt att Förvaltnings AB Framtiden tar sin del av ansvaret genom att upplåta lägenheter till nyanlända, något också flera privata fastighetsägare har valt att göra.

Men avtalet skapar flera frågetecken. Varför ska till exempel endast det kommunala bolaget inkluderas i utvecklingsarbetet? Vi anser att staden i detta arbete behöver tillämpa en likabehandlingsprincip som ger alla aktörer samma möjligheter att bygga i staden. Avtalet ger AB Framtiden fördelar framför andra aktörer.

Kommunalt bolag gynnas

Det har under långt tid funnits en efterfrågan från aktörer att själva hantera större del av planarbetet. Denna förmån får nu AB Framtiden, men inte andra aktörer. Deras planer ska också prioriteras framför andra aktörers planer. Risken med ett sådant upplägg är att prioriteringen av planarbetet blir fel – från det som är bäst för stadens utveckling till det som gynnar det kommunala bolaget. Här finns en tydlig inbyggd risk att andra byggaktörer bortprioriteras.

Efter många år av passivitet planerar nu AB Framtiden att bygga minst 1 400 nya lägenheter per år, vilket är mycket positivt. Problemet uppstår dock när man jämför dessa ambitioner med det faktiska byggandet i Göteborg.

Under 2016 färdigställdes endast 1 535 nybyggda lägenheter i Göteborg, vilket är långt under behovet för att ligga i jämn nivå med inflyttningen. Även om Göteborg har stora utbyggnadsplaner så innebär avtalet att AB Framtiden blir prioriterade framför andra byggherrar för att bygga merparten av de nya lägenheterna. Framför allt blir det oroväckande när vi ser att byggandet inte tar fart. Trots vallöften från det rödgröna styret har antalet färdiga bostäder och antagna detaljplaner mer eller mindre varit konstant de senaste åren. Ändras inte detta kommer kommunala bolag att få monopol på att bygga bostäder i Göteborg de kommande åren.

Bromsar byggandet

Göteborgs stad får bottenbetyg när Svensk Näringsliv rankar attityden från stadens företrädare gentemot det privata näringslivet. Detta avtal kommer inte att förbättra situationen. Tvärtom riskerar avtalet att få privata byggherrar och fastighetsbolag att prioritera ned investeringar i Göteborg när staden har skapat en specialväg för sitt eget fastighetsbolag, vilket i sin tur riskerar att bromsa byggandet i staden.

Göteborg har en skriande bostadsbrist, som de rödgröna inte löst under de 22 år de styrt staden. Att i ett desperat försök skapa en gräddfil till en kommunal aktör för att lösa problemen är helt fel väg att gå. Ökad konkurrens leder till ett ökat bostadsbyggande. Göteborg behöver fokusera på hur fler – inte färre – aktörer kan vara med och bidra till stadens utveckling.

Hampus Magnusson (M)

vice ordförande fastighetsnämnden

Axel Josefson (M)

vice ordförande trafiknämnden, ledamot i byggnadsnämnden

Ann Catrine Fogelgren (L)

vice ordförande byggnadsnämnden

Hampus Hagman (KD)

ledamot byggnadsnämnden